Jämställdhetsbokslut

Moderatkvinnorna gör då och då bokslut över hur det ser med moderata kvinnors delaktighet i de olika politiska församlingarna. Här hittar ni en kortfattad sammanfattning av hur läget ser ut just nu. Det är dock viktigt att poängtera att sammanfattningen säger inte allt. För att få en bra helhetsbild bör man läsa rapporten i sin helhet.

Sedan det förra jämställdhetsbokslutet, 2009, kan man se en tendens att moderaterna närmar sig 40/60-måttet. Ser man till alla drygt 15 000 moderata förtroendeplatser i Sverige så har kvinnornas närvaro ökat med 2,2 procentenheter till 39,2 procent. Bäst är landstingen i sin jämställdhet med ett genomsnitt på 45,6 procent kvinnor följt av de statliga uppdragen där kvinnorna får 43,1 procent. Påpekas bör att regeringen har en majoritet av moderata kvinnor med 53,8 procent mot männens 46,2 procent. Däremot har inte kommunerna uppnått 40/60-måttet, trots en ökning med 2,5 procentenheter kommer man endast upp till 38,3 procent kvinnor på de moderata stolarna.

Av alla landsting är det bara tre som inte uppnår jämställdhet enligt 40/60-måttet. Sämst är Norrboten följt av Dalarna och Västmanland medan Jämtland är det län som kvinnorna har en överrepresentation, det vill säga över 60 procent. De största förändringarna sedan förra bokslutet står Blekinge och Värmland för med en ökad kvinnlig representation med 15,7 respektive 13,0 procentenheter.

Av Sveriges 290 kommuner är det bara två stycken, eller 7 promille, som saknar moderata kvinnor bland de förtroendevalda. Den ena kommunen Älvkarleby och den andra kommunen är Överkalix. Båda dessa kommuner var utan kvinnlig moderat representation redan 2009.

Den tredje kommunen som uppvisade 0 procent kvinnor 2009, Robertsfors, har numera 25 procent kvinnor på de moderata förtroendeplatserna.

Från att drygt 70 kommuner vid förra mätningen hade en acceptabel könsbalans till dagens dryga 100 kommuner så har det skett en förskjutning till det bättre ur ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom har kvinnorna stärkt sin närvaro i 166 kommuner.

Det positiva är att, trots små tal, så har moderaterna berikats med ytterligare en kommun som fått kvinnor på moderata mandat. Andel kommuner där kvinnorepresentationen varit lägre än 40 procent har minskat från 126 till 107 kommuner, lägre än 30 procent har minskat från 63 till 53 kommuner och lägre än 20 procent minskat från 15 till 9 kommuner.

Givetvis varierar fördelningen mellan könen beroende på vart i landet man befinner sig och om det handlar om kommunal- regional- eller nationell nivå, vilket framgår längre fram i rapporten.

Oavsett så finns det mer att göra för att åtminstone nå upp till det mått som används flitigast i jämställdhetsdebatten, 40/60-måttet. Med 1,7 procentenheter fler moderata kvinnor i kommunerna så skulle Moderaterna bli ett jämställt parti!

 

Kort om rapporten

 

Bakgrund och syfte till rapporten

Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att ett etablerat och demokratiskt parti som ”Nya Moderaterna” lägger ett perspektiv med utgångspunkt från den enskilda människan. Moderaterna ska naturligtvis leva som man lär både på lokal-, regional- och central nivå, internt och externt. Den svenska befolkningen fördelas mer eller mindre till hälften av kvinnor och män. Dock är det en verklighetsbild som ännu inte överensstämmer med hur fördelningen mellan könen ser ut i det politiska livet.

För att på ett konkret och tydligt sätt belysa hur balansen är krävs fakta. Därför är det viktigt att på statistiska grunder fastställa hur denna fördelning av politiska poster mellan könen fördelar sig för moderat del.

Syftet och orsaken till ett jämställdhetsbokslut är att Moderaterna har som målsättning att öka den kvinnliga moderata representationen i det politiska livet, både internt och externt. Det är en målsättning som ligger helt i linje med Moderatkvinnornas strävan. Ett jämställdhetsbokslut är därför en bra utgångspunkt och ett redskap i det förbättringsarbete som krävs för att nå balans mellan könen i det politiska livet.

 

Avgränsning

Bokslutet omfattar både moderata direktvalda och indirekt valda uppdrag i kommun, landsting/regioner samt statlig nivå. Urvalet baserar sig på de av Statistiska Centralbyråns kriterier för kommuner och landsting/regioner enligt nedan:

Obligatoriska nämnder Fullmäktige, styrelsen, valnämnd och revision

Vård/omsorg/social

Barn/ungdom/utbildning

Kultur/fritid/turism

Teknik/miljö/trafik

Övriga

För nationell nivå ingår EU-parlamentet, Riksdag/regering (endast ordinarie ledamöter) med utskott och Sveriges kommuner och landsting (SKL) med beredningar.

Avgränsningen avser även hur könsfördelningen ser ut internt i Moderata Samlingspartiets organisation totalt från lokalföreningar till partistyrelse. Dock finns det brister som gör att underlaget kan halta. På det hela taget torde det ändock visa på tendenserna av jämställdheten i Moderata Samlingspartiet då det i övrigt är alla ledamöter och ersättare.

 

Metod

Jämställdhetsboklsutet har genomförts genom:

Inhämtning och sammanställning av statistiska underlag från SCB, Riksdagens Utredningstjänst (RUT) samt officiell statistik från berörda hemsidor.

Inhämtning och sammanställning av Moderata Samlingspartiets medlemssystem.

 

Projektorganisation

Jämställdhetsbokslutet har genomförts av Mikael Gäfvert, politices magister, Sundsvall på uppdrag av Moderatkvinnorna.