V

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Våld i nära relationer

Varje år dödas i genomsnitt 17 kvinnor i Sverige av en man som de har eller har haft en kärleksrelation till och långt fler utsätts för våld och andra grova kränkningar. 1 av 3 kvinnor i Europa uppger att de någon gång i livet har blivit utsatt för denna typ av kränkningar av sin partner. Omkring 200 000 barn i vårt land växer upp i familjer där våld i någon form förekommer. 

Samhället måste ytterligare skärpa skyddet för dessa utsatta personer. Det tidigare kontaktförbudet har i dag ändrats till att vara ett kontaktförbud eftersom inte bara fysiska hot kan förekomma utan våldsverkaren kan använda sig av sms, mail och telefonkontakt för att fortsätta sina trakasserier, våld och hot mot sin tidigare partner och/eller familj. Vid delad vårdnad om barnen kan mannen trots ett kontaktförbud fortsätta med sina hot och kränkningar när barnen skall lämnas över. 

Detta borde rättstaten förhindra genom ett skyddande regelverk, till exempel kontaktförbud i den egna bostaden. Våldsutövaren skall även kunna flyttas till annan ort om så krävs för att offren skall få en vardag som fungerar någorlunda normalt. Kvinnor som blivit utsatta för brott av en samboende partner har om inte partnern häktats två möjligheter, att själv fly/flytta eller att fortsätta leva med mannen som hotar och slår. 

Kommunerna behöver också utveckla sitt samarbete över kommungränserna för att snabbt kunna flytta personer som är utsatta för hot och våld, om hotsituationen blir särskilt allvarlig. 

Relationsvåldcentra

Relationsvåldcentra är ett ställe där alla professioner – socialsekreterare, psykologer, specialutbildad barnpersonal, skolpersonal, polis, sjukvård och annan stödpersonal – som kan bistå våldsdrabbade kvinnor och barn finns. Där relationsvåldcentra saknas måste målsättningen bli att skapa det. Att all kompetens samlas på ett ställe gör att situationen blir mindre påfrestande för den drabbade. Polisutredningen kan påskyndas och göras mer effektiv vilket underlättar och säkerställer rättsprocessen. 

Man skall ha med sig att det även förekommer relationsvåld inom samkönade familjekonstellationer och att även män kan utsättas för denna typ av brottslighet, även om det sker betydligt mer sällan.

Barnperspektivet

Barn skall under hela sin uppväxt kunna känna sig trygga och älskade i den miljö de växer upp i. De skall kunna lita på att föräldrarna eller andra vårdnadshavare tar ansvar för dem och skyddar dem. Brister detta omhändertagande på grund av att de tvingas växa upp i en familjekonstellation där våld förekommer måste samhällets skydd finnas till för dem. Vi måste säkerställa att lagstiftningen skyddar barnen och ungdomarna vid dessa tillfällen och att den utgår från barnens behov.

Moderatkvinnorna verkar för:

•Att personer som är utsatta för våld i nära relationer alltid ska kunna få hjälp via skyddat boende under hela året.

•Att personer som är utsatta för våld i nära relationer ska få möjlighet till skyddat boende i annan kommun än hemkommunen om hotsituationen är särskilt allvarlig.

•Att den som har begått våldsbrott alltid ska erbjudas hjälp att bryta sitt destruktiva beteende. Möjligheten ska också finnas för dem som inte är dömda.

•Att barn som utsätts för våld eller lever i en situation som präglas av våld i hemmet alltid ska få hjälp för att bearbeta sina upplevelser. 

•Att barn som upplevt våld i familjen ska ha rätt till ombud under hela rättsprocessen.

•Att rättsväsendet, framför allt polis, och kommuner alltid ska föra en strukturerad hot- och riskbedömning av familjer för att minimera risken för att våldet fortlöper.

•Att det skapas fler relationsvåldcentra i landet.

•Att person som på starka grunder misstänks ha utövat våld mot någon i hemmet, men inte häktats, ska kunna flyttas från gemensam bostad under tiden brottet skyndsamt utreds.

•Att barn alltid skall kunna berätta vad de varit med om för en utomstående person utan att båda vårdnadshavarna skall ge sitt tillstånd till att de skall höras.

•Att barn som bevittnat våld i en nära relation ska kunna höras av polis eller åklagare som vittne utan vårdnadshavarnas samtycke.

Vård av sjuk förälder (VAF)

Barnen har flyttat hemifrån, karriären är på plats och äntligen skulle man få lite tid till sig själv. Det är oftast då det händer – samtidigt som de första barnbarnen kommer blir föräldrarna sjuka. För många är det en självklarhet att ta hand om en nära anhörig men det är inte sällan förknippat med oro och stress. Många upplever en känsla av att inte räcka till. 

Det är tydligt att kvinnor tar större ansvar för omsorgen av barn och anhöriga än män. I dag står kvinnor för 76 procent av uttaget av föräldrapenningen, 64 procent av uttaget av tillfällig föräldrapenning (vab) och 73 procent av uttaget av närståendepenning. Kvinnor tar också i högre utsträckning ansvar för såväl egna föräldrar som svärföräldrar. Ofta väljer man att ta ut semesterdagar eller tjänstledighet för att kunna följa en sjuk förälder till läkaren, sjukgymnasten eller vara behjälplig i en annan betydelsefull situation.

På samma sätt som föräldrar kan stanna hemma med ersättning för vård av sjukt barn, bör man kunna få ersättning för att följa en sjuk förälder till sjukhuset. Att vid dessa tillfällen kunna stanna hemma från sitt arbete, och få ersättning för förlorad inkomst, skulle underlätta vardagen för många. Moderatkvinnorna vill därför att regeringen ska se över möjligheten att införa en ersättning för vård av sjuk förälder – VAF – under ett begränsat antal dagar per år.

Moderatkvinnorna verkar för:

• Att regeringen ser över möjligheten att införa ersättning för vård av sjuk förälder.